- helgens kalas

 
I helgen fyllde min mamma år och det skulle självklart firas! Men med tanke på allt som händer i vår familj just nu, så blev det ett litet kalas & mamma och pappa köpte färdig mat (som var sååå god!). Jag hjälpte dem att göra en tårta, som även den var supergod! Rekommenderas verkligen. 
 
Annars händer det inte så mycket just nu. Idag började jag storgråta över studion och att det ska ta sån tid. Fick ett spel när snickaren sa att det nog är klart till december. Från början har de sagt månadsskiftet oktober/november. Så imorgon blir det jag som telefontrakasserar försäkringsbolaget tills jag har fått några ordentliga svar. Så jäkla jobbigt det här när det inte är vi som har kontakten med snickarna, utan det är försäkringsbolaget och ett annat företag som står för avfuktningen. Suuuuck. 
 
 

- de skumma prickarna

 
Igår på eftermiddagen fick vi hjälp av vår underbara BVC-sköterska. Jag var fortfarande inte säker på att det var vattkoppor och självklart (pga smittorisken) så ville förskolan veta om det är det. Så vi tog bilen till BVC och mötte upp sköterskan på utsidan. Hon kollade på Alicias märken och konstaterade att det inte är vattkoppor. De är alldeles för små och de märkena vi såg i söndags borde ha varit blåsor eller till och med skorpor igår när vi träffade henne, men de hade istället bara minskat i storlek. Eftersom Alicia inte bryr sig om prickarna så tyckte inte hon att vi borde kolla upp det, men blir de fler så ska vi söka läkare. Sköterskan sa att hon har sett sådana märken förut, men har inte fått någon information om vad det var. 
 
Lite HALLELUUUUJAAAH kändes det som när hon sa det till oss. Så skönt att vi slipper vabba just nu och så skönt att vi kan umgås med folk igen inom snar framtid. Igår var hon nästan sig själv igen, förutom att hon inte ville äta mat (vi har ju en tjej som gärna äter allt annars). Hon hade dock lite feber igår och rinnig näsa, så vi tar ytterligare en dag för att se hur det här utvecklar sig. 

- status

 
Igår fick vi order av en snickare om att tömma studion på alla möbler, efter vattenskadorna. Sagt och gjort, på kvällen innan Alicia skulle sova så fick vi hjälp av syrran & hennes kille. Jag fotade allting för försäkringsbolaget, avgjorde vad som gick att rädda och sen blev det två högar - slänga & spara. Så imorse kom dem hit och började riva ut allting. Hejdå golvet! Hejdå en bit av väggarna! 
 
Hittills är jag väldigt imponerad över hur fort allting går. Nu är det dock bara att invänta torkningen (minst 10 dagar) och hoppas på att allt flyter på som det är tänkt. Känns så konstigt att allt är helt borta, jag har fortfarande inte tagit in att detta faktiskt har hänt. Min hjärna är nog fortfarande inställd på "survivor-mood", det är lite så jag funkar - bryta ihop, vara superledsen och sen samla ihop sig och bara lösa det som måste fixas tills allt är bra igen eller jag har uppnått mitt mål. Mina känslor kommer ikapp om några veckor...
 
Jag stör mig som sjutton på de fula gardinerna (som ni ser på bilden ovan), som satt där innan jag tog över lokalen. I lördags var det tänkt att vi skulle byta ut det mot spetsgardiner som jag har köpt. Men ja.. Måste dock erkänna att jag tycker det ska bli liiite kul att gå och kolla nya möbler. Även om jag sörjer den nya kameran jag egentligen hade tänkt köpa nu i höst. 
 
 
Visa fler inlägg