- hur livet har förändrats, eller?

Jag bläddrade tillbaka i min blogg häromdagen, för jag letade efter en bild. Men istället snubblade jag över den här listan som jag skrev när Alicia bara var några veckor. Jag skrev om saker som har förändrats sen man fick barn och tänkte se om det fortfarande är något jag "stör mig på" eller om det har förändrats så här ett år senare:
 
Gamla listan:
1. Lite privatliv. Helt plötsligt har alla i vår närmsta krets sett mina bröst. 
 
2. Äta frukost innan det nästan är dags för lunch. Eller middag. 
 
3. Måste jag ens ta upp sömnen..? Sova två timmar i streck, kanske två och en halv om man har tur, innan det är dags att gå upp igen. Det galna är att får jag bara sova två timmar emellan så känns det bra. Det är när skrutten inte vill somna om direkt efter matning eller vaknar efter 30 minuter igen.... Då är det inte kul längre.
 
4. Känna mig stark. Förutom att magmusklerna är förstörda efter graviditeten eller framför allt efter kejsarsnittet, så har man helt plötsligt inga armmuskler. Uthållighet vad är det? Konstant öm i muskler efter att gå runt och bära på ett litet barn flera timmar/dygn. 
 
5. Slösurfa, haha. En sån töntig sak att sakna, men att ligga i sängen och gå igenom instagram, facebook osv innan man går upp är inget som man hinner längre.. ;)
 
 
En morgon med en glad lillskrutt.
 
Kommentarer/nya listan:
1. Eftersom jag slutade amma (pga för lite mjölk) när Alicia var tre månader så har detta gudskelov återgått till det normala. Men istället har nog de flesta i vår närhet sett Alicia naken nu, på grund av blöjbytena lite överallt. Men en bebisrumpa är ju så söt så vem bryr sig?
 
2. Detta har vi ju rutiner på nu så det är ingen fara. Nu blir jag nästan grinig om jag inte får äta min frukost eller lunch på de tider som vi har satt med Alicia, eftersom man själv oftast äter något då med. 
 
3. Alltså sömnen kommer väl aldrig bli den samma igen. Det sjuka är ju bara att när man väl får chansen att sova så är kroppen inställd på att gå upp en viss tid. Men jag var mycket mer trött i början, på grund av omställningen och amningen, än vad jag är nu. Sen ska jag väl inte sticka under stol med att Alicia ändå sover relativt bra nu.
 
4. Det gör jag igen! Älskar att gå till gymmet för att bygga upp min kropp så att jag ska orka med Alicias tempo. Men självklart får jag fortfarande, vissa dagar, mjölksyra i armarna för att hon är så klängig. Skillnaden då från nu är att hon själv håller fast sig i mig, vilket hjälper lite.
 
5. Det hinner jag när hon har gått och lagt sig, om jag vill. Om jag inte ska jobba. Men hinner jag inte slösurfa så beror det i alla fall inte på Alicia ;)
 
En ny punkt:
6. Hur mycket roligare livet är nu! Ett barnskratt finns det väl ingen som inte kan le åt? Hennes bubblande skratt som kommer ifrån magen. Hennes bus-blick när hon vet att hon inte får göra något, men gör det ändå. Eller när vi leker jage och hon blir så ivrig att hon tjuter av skratt. Eller glädjen & blicken när vi leker kurragömma och den ena föräldern letar. Eller hennes småfingrar som letar sig fram till min hand när vi gosar i soffan. Eller när hon ligger bredvid oss på natten och hon blir lugn bara man lägger en hand runt henne eller hon får gosa in sig i bröstet/magen. Eller leendet man får när man har varit borta och kommer hem igen. Den känslan. Den lyckan.
#1 - - Sara:

Vilken intressant lista, kul att läsa! :)

Svar: va ku latt du tykcte det :)
Jennifer