- jag har en skruv lös..

Det har gått så förbannat fort helt plötsligt, fick veta detta för exakt en vecka sen. Men på tisdag ska jag operera mig. Igen. Sist jag opererade mig var för tre år sen, då tog dem ut kulleden i foten/tån, slipade den, roterade den och satte fast den igen med en skruv. 
 
I somras började jag ha väldigt ont i höften. Fick en kortisonspruta och sen var det bra igen. Ett tag åtminstone. Jag hade även börjat reflektera över att foten hade gjort lite ont men det hade varit till och från så det var ingenting jag la någon energi på (gäller ju att prioritera det värsta när man lever med en sjukdom). Höften fortsatte krångla och knät började göra ont. Det blev flera läkarbesök hit och dit. Tillslut la jag själv märket till att jag gick snett. Jag sätter/satte tyngden på utsidan av foten och undviker alltså att sätta ner insidan. Dock så lite så man inte ser det med ögonen men tillräckligt mycket för att snebelasta knä, höft och även rygg. Läkarna gjorde inte så mycket åt det här utan koncentrerade sig på andra ställen på kroppen där jag har haft rejäl smärta i också. Min läkare skickade mig dock till röntgen. Så jag röntgades. Ingenting upptäcktes. 
 
Smärtan fortsatte i foten, knät och höften så jag gnällde ännu mer till sjukhuset. De röntgades foten igen. Och igen. Då "trodde" någon att skruven har flyttat sig. I samma veva har jag även fått en större inflammation på sidan av foten, "troligtvis på grund av felbelastning". Så dem skickar mig till ultraljud för att kolla om några mjukdelar i foten har blivit skadade på grund av skruven. En läkare precis innan har även konstaterat att jag är "väldigt stor över leden i tån": Detta har jag varit sen operationen, men ingen har tyckt att det har spelat någon roll. Det är liksom inte svullet utan stenhårt. Inte ben utan någonting annat, som dem inte har konstaterat än. Efter ultraljudet där läkaren "hittade något men kan inte diskutera detta med mig utan mer information" så skickades jag till en ortoped. När detta händer så har vi kommit till oktober.
 
Till och från går jag på kryckor på grund av smärtan, men försöker undvika kryckorna då jag får mer ont i axlar och rygg. Läkarna rekommenderar dock att jag går på kryckor "tills det blir bättre" och att om jag vill så kan jag bli sjukskriven. Jag vägrar. Jag vägrar vara sjukskriven på obestämd tid. Då kommer jag att knäckas mentalt. Så jag fortsätter jobba..
 
Den 4 december fick jag en tid till ortopeden. Skulle återigen röntgas. Denna gången tar dem i alla möjliga vinklar. Tidigare har de bara tagit ovanifrån och på sidan i vilande läge. Nu vill dem att jag står med tyngd (trots smärtan) och tar flera bilder.
 
 
Ovan ser ni hur det ser ut inne i min fot, som ortopeden äntligen konstaterade. Linjen som pilen pekar på är benet i den opererade tån och där skruven sitter i. Skruven sticker alltså ut utanför benet. Linjen nummer två är där benet SKA vara. Benet är av någon oförklarlig anledning upplyft.

Ortopeden var dock ärlig och sa att det inte är helt säkert att jag blir helt bra om man BARA tar ut skruven. Min kulled i tån (bilden nedan, röntgad uppifrån) är helt deformerad. Om ni kollar på stortån (alltså leden till vänster) så ser ni hur det SKA se ut. 

 
Så ortopeden var inne på att ta bort min kulled i tån. Men vågade inte göra detta utan att rådfråga med min reumatolog över "riskerna". Så än så länge vet jag inte riktigt vad som händer på tisdag. Förutom att skruven ska bort så kanske jag vaknar upp med en något kortare tå, haha! 
 
När jag pratade med en sjuksköterska om det (ville veta hur länge jag blir borta från jobbet) så sa hon att det står i mina papper att de inte vet det ännu då det beror på "vad dem ser när dem öppnar upp"... 
Det jag oroar mig mest över nu är att jag ska duscha med det äckliga descutan och bli helt torr, haha. Annars är  jag bara glad över att det äntligen blir operation! Den här smärtan hade ju inte försvunnit utan... 
 
Men fortsättning följer på tisdag..
Visa fler inlägg